50-tals mode
Modet på 50-talet var relativt strikt och byggde till mestadels på "New Look"-stilen som Dior skapade i slutet av 40-talet. Kvinnorna förväntades vara propra, prydliga och eleganta med smal midja. Resten av kroppen skulle dock vara kurvig. De kvinnliga formerna skulle vara framhävande. Hade man inte den "rätta kroppen" fick man fixa det med hjälp av korsetter, höfthållare och behåar. Marilyn Monroe och Audrey Hepburn var två av stilikonerna och även riktlinjerna för kroppsidealet på 50-talet.
Audrey Hepburn och Marilyn Monroe.
Kvinnorna gick ofta klädda i hela dräkter med matchande handväskor, pärlörhängen och med håret i en knut. För männen var det grå eller kritrandig kostym och byxor som slutade vid anklarna som gällde.
Ungdomsmodet var dock något annorlunda. Tonårsflickor bar klänningar som var smala i midjan och hade vida kjolar och ibland en snusnäsduk runt halsen. Det var ofta mycket prickigt och rutigt.
Något som var väldigt populärt var en baddräkt med inbyggd korsett. Den gömde skavankerna på kvinnokroppen väl och gav bra stöd för kroppen. De fanns med och utan axelband. Den har även kommit tillbaka mer och mer på senare tid. Men mode kommer och går i vågor.
Sällan bar kvinnorna två-delade badkläder på 50-talet. Det var för vågat.
Till höger syns en så kallad "korsettbaddräkt".
I filmen "Grease" syns en hel del 50-tals mode, då den utspelar sig på just 50-talet. Sandy bär söta klänningar och Danny bär jeans och skinnjacka med brylcreme i håret. Brylcreme var populärt att ha i håret om man var raggare på 50-talet.
"Grease".
Stig Lindberg
Stig Lindberg var en industridesigner, illustratör och keramiker (1916-1982).
Stig Lindberg.
Mest framgångsrik var han under 50- och 60-talet. Då syntes hans kreationer i de flesta svenska hem. De är eftertraktade även idag och finns att få tag på, om än till ett ganska högt pris. Priserna fortsätter bara att stiga och hans formgivningar är väldigt populära och finns fortfarande i många hem, dels för att hans verk även går i arv inom familjer.
Han föddes i Umeå år 1916, och sommaren 1937 började han arbeta på Gustavsbergs porslinsfabrik, trots att han som ung siktade på en framtid inom musik. Fabriken gick emellertid ganska dåligt just då och chefen kunde knappt lova honom en anställning som sommarpraktikant. Lindberg var dock väldigt självsäker och sa då: "Om ni anställer mig så ska jag se till att det blir jobb på fabriken". Till slut fick han två månader under sommaren att visa Gustavsbergs konstnärlige ledare Wilhelm Kåge vad han kunde. Efter det blev han Kåges elev och senare blev han anställd på fabriken. Där stannade han fram till 1980.
1936 började han på Konstfack, och 1957 blev han huvudlärare i keramik.
Fajans var Stigs stora passion under 40-talet. Fajans är lergods dekorerade med tennglasyr. Även en utställning kallad "Fajanser målade i vår" öppnades för de konstintresserade.
Ett urval av Stigs fajanser.
Under 50-talet skapade och introducerade han flera keramikserier. Bland annat Pungo, Domino och Terma.
Han illustrerade även barnböcker, som till exempel Lennart Hellsings "Nyfiken i en strut" och "Krakel Spektakel".
Den mest kända designen Lindberg har gjort är hans serie Berså. De flesta känner nog till den, då många fortfarande har servisen, eller delar av servisen, kvar. Det är en rätt enkel och stilren design; koppar, brickor, tallrikar m.m. med små gröna löv på.
Berså.
Stig fick lungcancer år 1974, men återhämtade sig från det och flyttade till Italien. 1982 avled han dock av en hjärtinfarkt i sitt hem.
Källor: stiglindberg.se, Wikipedia.
Stig Lindbergs fajans
